Till startsida

När musiken står på spel - en genusanalys av gymnasieelevers musikaliska handlingsutrymme

av Carina Borgström-Källén

På musikinriktningen i gymnasieskolans estetiska program är det ofta lätt att anta vilka val av instrument, kurser och musikaliska aktiviteter en elev gör enbart med ledning av om eleven kategoriseras som flicka eller pojke. Detta är sedan länge känt av musiklärarkåren både i den kommunala skolan och kulturskolan och inom högre musikutbildning.
Däremot har forskning kring vad som styr dessa processer lyst med sin frånvaro, åtminstone i Skandinavien.

I sin licentiatuppsats i musikpedagogik diskuterar Carina Borgström Källén dessa mönster och visar varför elever inte bryter de stereotypa normerna och gör val som avviker från de mönster kring kön och musikaliska aktiviteter som finns både i skolan och i samhället utanför.

Uppsatsens material består av ett års fältarbete på estetiska programmets musikinriktning där observationer av framförallt ensembleundervisning och intervjuer med elever bildar underlag för analys. I resultatet synliggörs flera komplexa mönster som kan begränsa elevernas handlingsutrymme i val av instrument, aktivitet, kurs eller musikaliskt uttryck.
Det visar sig t ex att elever i hög grad ”gör” genus i musikalisk handling i relation till samhällets normer men också i relation till de populärmusikaliska ”genremallar” som styr hur musiken gestaltas i ensembleundervisningen. Detta märks bl a genom att de flesta av dem som hade sång som huvudinstrument och som valde kursen sångensemble var flickor och genom att trumset och gitarrsolon i pop/rockgrupperna enbart spelades av pojkar.

Resultatet visar vidare hur stereotypa val och uttryck riskerade att hämma elevernas musikaliska handlingsutrymme då de leder till att eleverna självdisciplinerar kroppen när de musicerar tillsammans. Flickorna upplevde t ex spänningar kring förväntningarna på att de skulle ta plats och de visade och beskrev hur krav på att ”ta plats” gav upphov till en inre konflikt mellan att göra sig begriplig och accepterad som ”en populär och uppskattad flicka” och att följa lärarnas och ensemblegruppens förväntningar genom yvigt kroppsspråk, solistinsatser eller genom starka ljud.
Pojkar som grupp gav inte på samma sätt uttryck för att detta var problematiskt eller att det gav upphov till ett dilemma eftersom dessa uttryck snarare verkade vara en central del av hur de iscensatte maskulinitet.

Denna studie kan ses som ett bidrag till ökad förståelse för hur det offentliga musikaliska rummet hanterar obalansen mellan män och kvinnor i det professionella musiklivet - då undersökningen är utförd på en förberedande musikutbildning och eleverna alltså kan betraktas som presumtiva yrkesmusiker. Den kan också användas som ett redskap för musiklärare som här kan få hjälp med att reflektera över hur konstruktion av genus kan både begränsa och främja flickors och pojkars musikaliska uttryck och handlingsutrymme.

Carina Borgström Källén är musiklärare och musiker och har tidigare varit verksam som frilansmusiker och som lärare i musik, musikalisk kommunikation och musikdramatik på kulturskola, estetiska programmet och lärarutbildningen. På Högskolan för scen och musik har Carina Borgström Källén sedan 2009 arbetat med ett Musik och Genus-projekt, dels i styrgruppen för projektet, dels genom att leda ett utvecklingsarbete på några av musikerutbildningarna och genom att undervisa i ämnet på musiklärarutbildningen.

Licentiatseminariet ägde rum 16 juni 2011 på Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.

Kontakt: carina.borgstrom.kallen@hsm.gu.se

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta