Till startsida

Forskning och utveckling

Forskningen vid Högskolan för scen och musik utgår i huvudsak från den konstnärliga praktiken inom musik, teater och musikdramatik samt områdena musikpedagogik och estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap.

Frågorna kring det konstnärliga forsknings- och utvecklingsarbetet utgår inte bara från den konstnärliga praktiken utan den utgör i sig även en stor del av resultatet i form av olika scenframträdanden, kompositioner och installationer.

Musikpedagogik och Estetiska uttrycksformer
med inriktning mot utbildningsvetenskap

Forskningsinriktningarna inom musikpedagogik och estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap orienterar sig runt undervisning och musikaliskt lärande inom lärarutbildningen. Forskningen inom estetiska uttrycksformer är i sin tur interdisciplinär och riktar sig mot alla de olika konstnärliga områdena. Liksom inom musikpedagogiken använder sig det utbildningsvetenskapliga fältet av teorier och metoder från exempelvis pedagogik, psykologi, sociologi, filosofi och antropologi för att förstå och förklara fenomen inom det estetiska kunskapsfältet.

Både internationellt och nationellt pekar forskningen inom musikpedagogik och utbildningsvetenskap såväl mot frågor kopplade till centrala pedagogiska problemställningar som mot hur konstnärligt kunnande formeras inom den konstnärliga praktiken. Teoretiskt och metodiskt inspireras forskningsarbetet av skilda perspektiv utgående från hermeneutik, fenomenologi, variationsteori, diskursanalys, kritisk teori, post-strukturalism etc. beroende på inriktning av det för stunden specifika arbetet.

Teater och Musikdramatik
Konstnärlig forskning inom teater och musikdramatik vid Högskolan för scen och musik lägger tonvikten på det konstnärligt reflekterande och laborativa arbetet. Forskningsmetoderna är ofta aktionsorienterade och erfarenhetsbaserade. Studierna inriktar sig huvudsakligen på att analysera och synliggöra den konstnärliga processen, men också att experimentera och iscensätta nya laborativa situationer. Genom att förena scen och kropp inom detta gemensamma laboratorium för konstnärlig forskning inom teater kan högskolans skådespelarutbildning kombinera dagens forskning med experimentell teater, improvisationsprojekt, post-dramatisk teater och musikdramatik såväl som med att dokumentera Yat Malmgrens pedagogiska metod.
Flera av forskningsprojekten inom musikdramatik förenar specialistkunskap inom exempelvis tidig opera med historisk forskning, praktiskt skådespeleri och sång, performativa strategier samt genusfrågor. Idag utgör forskning kring genus och performativitet viktiga inslag inom områden som teaterstudier, antropologi och sociologi. Möjligheten att förena teoretiskt arbete med ett praktiskt utforskande av kropp, emotioner och röst är av stort intresse, och då inte bara inom konstnärlig forskning utan också för andra forskningsdiscipliner.

Musik
Den praktikbaserade musikforskningen har i huvudsak skett inom områdena orgelforskning – nutida komposition, ljudkonst och musikteori – världsmusik, jazz och improvisation – tidig musik och klassisk musik.
Forskningscentret Göteborg Organ Art Center (GOArt) har utvecklat en distinkt forskningsprofil baserad på femton års erfarenhet av forskningsprojekt inom Europas historiska orglar och dess relaterade klaverkultur. GOArt:s metodik har utgått från att undersöka vad som händer när man närmar sig instrumentet på dess egna villkor för att genom detta bli öppen för de uttrycksmöjligheter instrumentet ursprungligen var byggt för.

Utifrån GOArt och Lindbladstudion tillhandahåller Högskolan för scen och musik en avancerad experimentell och laborativ forsknings- och utbildningsmiljö kring interpretation, improvisation och komposition. Detta möjliggör att helt andra frågor kan ställas kring historisk interpretation, instrumental- och kulturhistoria, materialforskning, akustik, elektronik, datavetenskaper mm. Vi vill också föra fram forskningsprojekt som söker skapa en fördjupad insikt och mening kring konstmusiken, både som en kunskapspraktik och som ett diskursivt fält, och nya och utmanande projekt är under utvecklande utifrån just skiftande interpretatoriska perspektiv och läsningar.

Målet för forskningen inom improvisationsområdet är flerdimensionellt. Den stora variationen av improvisatoriska aspekter skapar en möjlighet att föra samman skiftande områden och genrer, såväl inom Högskolan som i samhället i stort. Forskningen inom detta fält är i första hand praktikbaserad där den mesta aktiviteten utgörs av forskning i och genom musik. Avhandlingar inom ämnet improvisation inkluderar frågor runt fri ensembleimprovisation samt utvecklande av, och improviserande på, nya digitala instrument.

Närheten mellan de olika konstområdena inom Högskolan för scen och musik och den Konstnärliga fakulteten i sin helhet skapar en miljö med många och skiftande tvärdisciplinära möten och samarbeten.
Högskolan är en rik miljö att arbeta inom tack vare det stora antalet forsknings- och utvecklingsprojekt inom konstområdena och konstpedagogiken, som i sin tur består av ett flertal intressanta konstnärliga, teoretiska och metodologiska plattformar genom vilka nya kombinationer av konstproduktion, undervisning och forskning utvecklas.

Kontaktinformation

Per Anders Nilsson

Viceprefekt forskning och utveckling,

Telefon:
031-786 4031

Kontaktinformation

Anders Carlsson

Forskningssamordnare,

Telefon:
031-786 4338

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta